torsdag 9 juli 2009

Upp och Ner


går det med såväl framgångar som väder och humör. Klackarna i taket efter gårdagens färdigställande av takstolsersättning, vändes till lite mer utvecklat missmod nu på morgonen när vi kom ut efter en hel natts regnande och fann tältet nerbrutet av vattentyngd i duken.


Åtminstone ett hundratal liter fick först ösas ur, innan vi kunde börja försöka räta de 8-10 stänger som blivit kraftig böjda under rikliga vattenmängderna. Inte är de vackra eller särskilt raka, men nu står i alla fall tältet upp igen. Regnet fortsätter ösa ner och duken fladdrar friskt i vinden. Vi håller tummarna att prognosen, som säger att ovädret ska dra förbi under dagen, håller vad den lovat.


När svåger J skulle hämta ved i källaren kom han upp tomhänt, då han inte kunde passera den sjö av vatten som uppstått under natten, utan att bli allvarligt fuktig om strumporna. Visst, vi vet att källaren tar in fukt, men hoppades kanske att det inte skulle kunna bli så mycket under en natt. Vi har misstankar att en gammal koks-ingång kan vara del i skulden, så den ska vi försöka förbättringstäta, annars är det rent grundvattenintrång och det får vi nog i såna fall leva med ett tag framöver. Bra var att syster och J tidigare rensat källaren på i stort sätt alla gamla trädetaljer.

Innan regnet satte igång på sen eftermiddag var det dock ett behagligt arbetsväder och vi fick vårt största genombrott hittills, i form av en väl passande takstolsdetalj. Det var en himla massa mätande och måttande innan vi satte ihop de sista delarna och så småningom med gemensamma krafter kunde lyfta den på plats med millimeterpassning:




Tyvärr, har vi nu en precis likadan takstolsdel att tillverka. Förhoppningsvis har vi lärt något så att det går fortare denna gång.

Hustrun har varit kolossalt modig och övervunnit viss höjdskräck, men dessutom gett sig ut på ett tak som ingen kan gå i god för. Detta, tillsammans med gemensamma krafter från flera andra har resulterat i att en veranda/förstukvist har framträtt ur murgrönedunklet. Vad säger man om inte jättevacker??



Det sågades också ner några träd, och sly rensades bort, så man kan nu ana delar av den forna trädgårdens storhet.

Slutligen sågades det ved, timme ut och timme in. Det var hustruns yngste son som i ett svagt ögonblick fick löftet om 1 kr per klabb. Vid kontrollräkning vid middagstid visade det sig rendera i en utgift på knappt 380:-. Det är höggradigt aktuellt med en ny avtalsförhandling innan ytterligare vedproduktion fortskrider. Det var hursomhelst ett enastående arbete som utfördes, det kan ingen ta ifrån sonen som nu sväller som värsta broilern och kommer att skrämma slag på kamraterna därhemma när sommaren lider mot sitt slut.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar