Annalkande semester

Oj vad tiden går och vad få blogginlägg det blivit.
Vi har varit här nu i nästan 2 veckor, M har åkt hem igen (välkommen tillbaks kära syster), I, A & enda barnbarnet T är på gång i stället och väntas hit till lunch. Idag fyller H år igen och mot slutet på veckan kommer familjen P (A, B, M & F) till ön och de kommer också till oss och förgyller tillvaron.

Hittills har jag liksom varit i tjänst, men nu ska jag försöka låta sommaren ta över och se till att koppla bort arbetet och helt enkelt ha semester och då kan man ju sätta igång att både vila och arbeta lite mer på riktigt. Kanske det kan bli lite mer sol också och så småningom ett dopp och inte minst lite fler golfrundor.

Hursomhelst har vi hunnit med att fixa lite ytterligare på verandan. Eller egentligen inte där men som förberedelse för takläggningen över densamma.
När väl taket är på plats blir det för trångt att jobba med den skadade fasaden, så därför har jag motvilligt avhållit mig från det förväntat roliga jobbet (att göra klart taket) till förmån från det förväntat jobbiga (att försöka fixa till putsen på fasaden). Det jag kommit fram till är att:

1. Ja, det är jobbigt
2. Ja, det är svårt
3. Ja, det ser faktiskt ut att ändå vara möjligt
4. Nej, det kommer förmodligen inte att se professionellt ut i slutändan

Efter att vi rev förstukvisten på bakbygget blev det ju ganska stora och fula skador på fasaden. Dessa har jag nu försökt täppa igen med C-bruk till att börja med. Sen kommer den stora frågeställningen runt hur ytskiktet ska appliceras - och inte minst: bestå av. Detta verkar vara en fråga som enligt de uppgifter jag ramlat över på internet är av närmast filosofisk art, d.v.s. det är väldigt svårt att få entydiga svar. Det rör sig förståss om kalk i grunden, men sen är frågan om med vilken uppblandning. När jag väl kommit fram till ett beslut att köra släckt kalkbruk (E-bruk) som grund behövdes införskaffas putssand att blanda upp det med. Tyvärr verkar det inte vara en vara som lagerförs i de butiker jag brukar handla i, då man bara har färdiga blandningar. Så hade jag läst om KC-bruk, som väl egentligen verkar vara en beteckning på färdigblandad puts av just E-bruk och putssand, men det var heller inte lämpligt då det inte enligt handlaren skapad släta ytor - pust och stön !!!
Det hela slutade med att jag går på även ytskiktet med C-bruk (rekommendation från Stenstukvarn i Stånga). Om det är något problem med detta får väl framtiden utvisa. Just för tillfället ser det faktiskt ut som att det med hjälp av borstning på sista lagret har en möjlighet att bli framgångsrikt - ytligt sett.

 

 När allt torkat ska det "målas" med en blanding av släckt kalk och vatten upprepade gånger. På något magiskt vis ska det till slut bli skinande vitt. Om hela den här proceduren fungerar så vet vi nu i alla fall hur vi själva faktiskt kan bit för bit ta hand om skador på fasaden, vilket är minst sagt behövligt - inte minst på baksidan.

I övrigt har vi också börjat förstärkningarna av takstolskonstruktionen. Stolparna sitter på lite väl långt avstånd för takläggningen, så det får bli lite speciallösningar enligt nedan.

Så - nu är det dags att åka och handla för att förbereda den beställda lunchen för de annalkande gästerna.
På återhörande!

Ska klubban se ut så där ... ?